Kolning
- ett stycke aktuell skogshistoria
Vedhuggning, vasar, rost, tändkanal, resning, risning, stybbning, block, rymmare,
draghål, frät, milvakt, milkvällar, skogsrå, rivning…
Det är kolning det!
Att kola en mila är en konst och det är ett stort ansvar, men inte svårare och större än att den som vill klarar det.
Varför ska man då kola över huvud taget?
Kolningen är ett stycke kultur- och skogshistoria. Det är viktigt att vi inte bara teoretiskt utan även praktiskt bevarar kolningskonsten. Det är roligt att tillsammans med andra likasinnade genom de olika momenten i slutändan få fram en produkt som genast går att använda - grillkol.
Då bergshanteringen tog fart i vårt land under 1300-1400-talen utvecklades milkolningen. Bönderna i närheten av bruken hade kolningskontrakt som gällde ända fram till 1920-1930-talen, då kolningen stod i sitt flor.
I Sverige har kolningen alltid utövats i samband med järnhantering. I slutet av 1920-talet uppskattades kvantiteten ved som kolades till fyra - fem miljoner kubikmeter fast mått. Detta utgjorde då drygt en tiondel av hela årsavverkningen i våra skogar. Idag används kol mest till grillkol, smides- och verkstadskol samt att tina upp tjäle över nedgrävda ledningar.
Var lär man sig kola?
Inom Skog och Ungdom genomförs många milor av olika storlek och i samband med dessa hålls kurser i kolning. Tag kontakt med förbundskansliet för mera information om när och var dessa kurser/milor hålls. Många skolor runt om i landet kolar i minimilor tillsamman med funktionärer från Skog och Ungdom.
Som hjälp finns en handledning “Eget grillkol i minimila” som Förbundet Skog och Ungdom tagit fram. Där får man instruktion genom text, teckningar och foton att steg för steg göra en minimila på ca 1 m3 ved. Ett mycket hanterligt format att börja med.
OBS!
En sak bara. När man talar om en kolmila, liten eller stor, säger man aldrig eld, utan istället hetta eller värme. En kolmila brinner inte (om den inte fattar eld vill säga), utan den går.
Â
Milans dag
Sista lördagen i augusti hålls som regel “Milans dag” runt om i landet. Hela helgen brukar innehålla program vid milan.
Fredag:
18.30 Milan tänds, underhållning
Lördag:
11.00 Tävlingsdag (yxkastning, stocksågning mm)
14.00 Finaler i tävlingsgrenarna
15.00 Underhållning vid milan
Söndag:
16.00 Underhållning vid milan
Försäljning av kaffe, korv, läsk, kolbullar. Naturstig, information om milan och om Skog och Ungdom. Milkvällar med underhållning är också ett vanligt inslag.
Många skolor passar på att boka in dagar vid milan under hösten. Då kan man arrangera en liten skogsdag med olika stationer vid milan.
Kolarcertifikat
Under flera år har man genom Skog och Ungdom kunna erhålla Kolarcertifikat A-D.
Certifikat A erhålls efter styrkt kunnighet i kolning av en kolmila. Man ska kunna kola och ha haft ansvaret för minst en kolmila omfattande minst 40 m3to (kubikmeter otravat, barkat mått). Utdelning av Kolarcertifikat A kan endast godkännas av Förbundet Skog och Ungdoms styrelse och utdelas på förbundets årsstämma.
Certifikat B utdelas för deltagande i samtliga moment, vedhuggning, resning, kolning och rivning av kolmilor som innehåller minst 40 fastkubikmeter ved. För erhållande av B-certifikat finns en särskild journal som ska fyllas i. Denna journal fås från förbundskansliet.
Certifikat C utdelas till den person som genomfört och helt ansvarat för kolning av en minimila omfattande minst 1 fastkubikmeter ved och därur utvunnit duligt kol.
Certifikat D utdelas till personer som deltagit i och fullgjort utbildning i kolning. Certifikat D kan utfärdas av kursledaren.
För Kolarcertifikat A och B ska en bestyrkt (2 personer) beskrivning över personens genomförda kolargärning bifogas ansökningen.